Bostadsbristen i Stockholms län
– vilka är de faktiska behoven och vilka åtgärder krävs?

22 000 nya bostäder behövs varje år enligt prognoser. Men den siffran säger väldigt lite om vilka bostäder det är som verkligen behövs. Den 8 november arrangerade Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Stockholm och Grön BoStad Stockholm ett gemensamt seminarium med workshop.

Hanna Wiik, särskild utredare på Regeringskansliet och förvaltningschef SLL, var en av inledningstalarna. Hon presenterade kort utredningen om kommunal planering av bostäder och betonade att kommunerna inte kan lösa sin bostadsförsörjning på egen hand. Staten måste stötta genom särskilda insatser, regleringar och bidrag för bostadsförsörjningen lokalt och regionalt. Men kommunerna måste göra kvalificerade analyser av sina behov för att staten ska kunna stötta.

Markus Rasmusson från Malmö universitet presenterade resultatet av sin litteraturöversikt om flyttkedjor:

  • Större bostäder ger längre flyttkedjor
  • Svaga grupper gynnas sällan av flyttkedjor och deltar sällan i dem.
  • Flyttkedjor håller sig ofta inom samma geografiska område.
  • Flyttkedjor är positiva genom att bättre utnyttja bostadsbeståndet men det kan också leda till ökad segregation.

Erik Stenberg arkitekt, lektor på KTH och projektledare för Grön BoStad Stockholm, presenterade de senaste hundra årens utveckling, när Sverige gick från att ha Europas sämsta boendestandard till den bästa. Hela 90 procent av alla våra bostäder är faktiskt byggda efter 1930, berättade han.

Före och under miljonprogramsperioden gjordes många detaljerade studier vilket byggde upp stor kunskap om bostadsbehoven. Såna studier gör vi inte nu, vi bygger i stället på efterfrågan – inte efter behov.

Efter de inledande tre perspektiven diskuterades bostadsbehoven i en spännande workshop.

– Det var en givande förmiddag, summerar Henrik Weston, utvecklingsledare bostadsutvecklingsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholm. Vi fick en bättre bild av utmaningarna och kan nu tillsammans ta tag i det på ett nytt sätt.

Deltagare var politiker, tjänstepersoner med inriktning på bostadsförsörjning, socialtjänst, samhällsplanering, fysisk planering, fastigheter och representanter från näringslivet.