Så kan tillfälliga boenden göras mer hållbara

”Vilka är de största utmaningarna i din kommun?” Det fanns ett stort engagemang bland deltagarna i de små grupper som diskuterade ihop sig under workshopen.

Hur ser samhällets beredskap ut för att möta behov av tillfälliga boendelösningar för olika målgrupper? Hur kan vi säkra kvaliteten och hållbarheten i det som byggs? Det var ett par av de många frågor som deltagarna i en workshop nyligen diskuterade på Open Lab på KTH.

Workshopen arrangerades av länsstyrelsen i Stockholm tillsammans med bland andra Grön BoStad Stockholm. Många av deltagarna som deltog i workshopen hanterar tillfälliga boendelösningar och tidsbegränsade bygglov i sina arbeten inom olika kommuner.

Utmaningarna är gemensamma i många kommuner, segregationen fortsätter att öka och bostadsbristen är stor. Dessutom behöver befintliga bostäder renoveras. Sedan mars 2016 är kommunerna skyldiga att ta emot anvisade nyanlända personer för bosättning enligt bosättningslagen.

Tidsbegränsade bygglov

Elin Blomberg, utvecklingsledare vid länsstyrelsen, berättade om fyra studiebesök som gjorts inom ramen för Grön BoStad Stockholm till Järfälla, Vallentuna, Huddinge och Stockholms stad. De fyra kommunerna har alla använt sig av bostäder med tidsbegränsade bygglov som en av sina boendelösningar för nyanlända, men man har gjort det på olika sätt. I Vallentuna, som har landets minsta allmännytta har i man huvudsak använt sig av modulboendelösningar.

– De nyanlända erbjuds också olika tidslängder på sina boendekontrakt – två år gäller i Vallentuna och i Huddinge. I Stockholms stad tillämpas löpande tidsbegränsade kontrakt och i Järfälla arbetar man utifrån en sorts boendekedja, där slutmålet är permanent boende i kommunen, säger Elin Blomberg.

Det intryck hon tydligast bär med sig från studiebesöken är att bosättningslagen visserligen har inneburit utmaningar för kommunerna, men att den också har främjat en intern samordning och nya sätt att arbeta över förvaltningsgränser som ger ringar på vattnet även i andra frågor.

Elin Blomberg från länsstyrelsen i Stockholm berättade om fyra studiebesök som gjorts inom ramen för Grön BoStad Stockholm till Järfälla, Vallentuna, Huddinge och Stockholms stad.

Möjlighet att bo kvar

– Det är också tydligt att nu och framöver är det inte själva mottagandet som är den största utmaningen utan snarare vad som händer när de tidsbegränsade kontrakten, som är regel i Stockholms län, löper ut och individer riskerar att stå utan bostad eller tvingas bryta upp och flytta, säger Elin Blomberg.

Grundfrågan är om nyanlända, som omfattas av bosättningslagen, har möjlighet att bo kvar och fortsätta etablera sig i länet.  I detta avseende skiljer sig Stockholms län tillsammans med Skåne län åt från övriga landet, där nyanlända som anvisas enligt bosättningslagen i mycket högre utsträckning erbjuds permanenta kontrakt eller boende till dess att de har kunnat ordna en bostad på ordinarie bostadsmarknad.

Tove Eriksson, Österåker, Åsa Brännström, Sundbyberg, Eleni Zervou, Upplands Väsby och KTH-forskaren Henry Muyingo delade med sig av sina erfarenheter.

Intensiva diskussioner

Åsa Brännström, boendesamordnare i Sundbyberg, hade intensiva diskussioner vid sitt workshopbord med Tove Eriksson från Österåkers kommun, Eleni Zervou från Upplands Väsby kommun och Henry Muyingo från KTH.

– Tvåårskontrakten bygger in trångboddhet och bidragsberoende. Det blir mycket svårt att planera för en framtid om man inte vet var man kommer att bo i längre än två år – eller ens om man får kvar i landet, säger Åsa Brännström och tillägger att det finns en stor risk att tillfälligheten i både uppehållstillstånd och boendeformer leder till ökad segregation, mindre skatteintäkter och högre kostnader för kommunen.

I somras tog de första tvåårskontrakten i Sundbyberg slut. Några av de nyanlända har inte lyckats lösa sin fortsatta boendesituation och deras ärenden är överlämnade till en advokatbyrå som ska sköta avhysningsprocessen.

Vad tyckte du om workshopen?

– Jag har sällan varit på en workshop som så vida överträffat mina förväntningar. Att tro att man ska prata om tillfälliga bygglov och moduler och istället få skissa på samhällsövergripande framtidsscenarion tillsammans med människor med stor kompetens var väldigt upplyftande och roligt, säger Åsa Brännström.

Erik Stenberg, projektledare för Grön BoStad Stockholm och forskare vid KTH, gav en bakgrund till hur bostadsbyggandet utvecklats i Sverige genom åren.

Text: YLVA CARLSSON

Foto: MARC FEMENIA