Om Grön BoStad Stockholm

Stockholmsregionen står inför en historisk samhällsbyggnadsutmaning

Stockholms befolkning ökar och bostadsbristen är stor. Stockholms läns befolkning beräknas öka från dagens 2,2 miljoner till 2,7 miljoner år 2030 och 3,0 miljoner år 2045., enligt länets befokningsprognos. Därför planeras för 300 tusen nya lägenheter fram till 2030. Dessutom behöver många befintliga bostäder renoveras, varav ca 200 tusen bostäder från miljonprogramsepoken. På senare tid har också den stora mängden av nyanlända ökat trycket på bostadsmarknaden.

Ansträngningen att öka bostadsbyggandet för att täcka dessa behov riskerar att tära på kvaliteten genom att miljömässiga och sociala hållbarhetsmål sänks eller åsidosätts.

Extrema svenska förhållanden

Även om merparten av Europas större städer visar ett liknande mönster så är den fortsatta urbaniseringen och påföljande bostadsbrist i Sverige extrem. I Boverkets reviderade prognos över behovet av nya bostäder till 2025, bedöms behovet i Sverige att vara 710 tusen fram till 2020 (dvs ca 88 tusen nya bostäder om året) på grund av befolkningsökningen och eftersatt byggande. Med hänsyn till att 29 tusen bostäder färdigställdes 2014, 34 tusen år 2015, 42 tusen år 2016 och 53,5 tusen år 2017 samt att byggbranschen redan är överhettad med kapacitetsbrist i alla led är utsikterna att nå Boverkets prognos svaga.

Seg sektor

Byggsektorn är konservativ (se Skärpning gubbar, 2002 och Sega gubbar, 2009). Av Sveriges ca 23 tusen bygg- och anläggningsentreprenadföretag har 99% färre än 100 anställda och kan därmed klassas som SME. Byggindustrin är också en mansdominerad bransch där andelen kvinnor har legat runt 8 procent de senaste tio åren trots stora framsteg i jämställdhetsarbetet inom andra områden.

Det är dessutom ett problem att nuvarande stadsbyggande leder till ökad segregation och inte gynnar tillväxten av små och mellanstora företag (SME). Den ekonomiska segregationen skenar mellan boendegrupper, mellan bostadsområden och mellan kommuner. Rapporten Skillnadernas Stockholm, 2015 påvisar att det kan skilja upp till 8 år i medellivslängd mellan boende i Stockholms stads olika stadsdelar beroende på hur socio-ekonomiskt utsatta de är. Skillnaderna i länet är troligtvis ännu större och växer.

Vad gäller koldioxidsnålt boende och byggande har det identifierats minst 38 hinder för energieffektivisering av flerbostadshusbeståndet i Sverige inom sex olika områden: organisation och kunskap, regelverk, upphandling, energisystem, teknik och design samt ekonomi (se Anund Vogel, Lundqvist, Blomkvist & Arias, 2016). Den expertis som finns kring miljöteknik i Stockholmsregionen anses kunna kommersialiseras och användas bredare än vad den gör idag. Vidare har erfarenheter från länets olika utvecklingsprojekt inom hållbart samhällsbyggande svårt att spridas och nå ut.

Stora möjligheter

Stockholmsregionen har bättre förutsättningar än många andra delar av landet att konkurrera på en global arena. Stockholms län har hög befolkningstäthet och är landets främsta tillväxtmotor. Stockholms län är trots den oerhört starka urbaniseringen världsledande vad gäller låga koldioxidutsläpp per invånare (bortsett från konsumtion), vattenkvalitet, återvinning av sopor, luftföroreningar osv. Men det finns en del kvar vad gäller introduktionen och assimilationen av ny innovativ miljöteknik.

För att bli en ledande region vad gäller utveckling av grön teknik så behöver strukturer för samarbeten mellan samhälle, företag och akademin vidareutvecklas och förfinas. Hela byggsektorn bör engageras; med mer miljöanpassad teknik, nya material och innovativa arbetsformer. Detta tillsammans med de boendes involvering skulle möjliggöra en god bebyggd miljö, jämställdhet och lika möjligheter för alla boende i Stockholmsregionen. Plattformar för samarbete och innovation bör därför skapas för att länet skall kunna nå sin fulla potential vad gäller miljötekniska innovationer.

Grön BoStad Stockholms roll

För att kunna anta utmaningen arbetar Grön BoStad Stockholm i fyra sammanlänkade delprojekt: testbäddar, upphandling, arenan och kunskap. Detta samarbete skapar förutsättningar som gör det möjligt för företag att delta i innovationsinriktade upphandlingar och för kommuner och andra beställare att kunna utveckla sin upphandlarfunktion så att de kan ställa rätt krav. Till exempel för att få in ny koldioxidsnål teknik och nya miljövänliga innovativa material i våra bostäder. Vidare ska projektet skapa en arena för matchmaking med syfte att koppla samman beställare, konsulter och leverantörer samt erbjuda rådgivning och sprida kunskap till SME-företag och kommuner inom hållbar stadsutveckling.

Genom att skapa förutsättningar för SME:er på en hemmamarknad skapas även förutsättningar för dem att nå ut på en exportmarknad. Grön BoStad Stockholm ska skapa en plattform för att initiera och länka nya och existerande projekt i Stockholmsregionen.

Grön BoStad Stockholm ska bidra till att aktörer i regionen använder innovativ, koldioxidsnål teknik i nybyggen, omvandlingar, renoveringar och tillfälliga bostäder. Plattformen ska utmana företag, invånare, kommuner och kunskapsinstitutioner att föreslå och tillämpa innovativa idéer och lösningar när det gäller bostäder. Det som gör projekt GrönBostad Stockholm unikt ska lyftas fram på Arenan och där sammanlänkas med andra initiativ inom området för att ge möjlighet att nå regionala och nationella klimatmål och ett ökat och uthålligt bostadsbyggande.

Grön BoStad Stockholm verkar inom de globala mål som satts upp i Agenda 2030, framförallt mål 7-12

7. Hållbar energi för alla,

8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt,

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur,

10. Minskad ojämlikhet,

11. Hållbara städer och samhällen

12. Hållbar konsumtion och produktion

 

Erik Stenberg, projektledare för Grön BoStad Stockholm berättar om bostadsutmaningen i ett historiskt perspektiv

Viktiga begrepp

BoStad: Grön BoStad Stockholm skriver BoStad med ett versalt ”S” för att betona att bostaden i Stockholmsregionen alltid tillhör ett större sammanhang eller kontext som kallas staden. Gränsdragningen mellan bostaden och staden är inte definitiv. Som utgångspunkt i projektet betyder BoStaden därmed byggande, renovering, omvandling och förvaltning av bostäder inklusive allt i från transportfrågor och rumsfunktionsstudier till politik och stadsplaneringsprocesser. Denna definition prövas, omdefinieras och förfinas kontinuerligt i projektet.

SME: avser små- och mellanstora företag enligt EU-rekommendation 2003/361. I dagsläget räknas företag med upp till 50 anställda och en omsättning under 10 miljoner Euro som småföretag. Företag med mindre än 250 anställda och en omsättning under 50 miljoner Euro räknas som ett mellanstort företag.

Koldioxidsnål ekonomi: Grön BoStad Stockholm förstår detta begrepp i vid mening. Enligt Regeringens Partnerskapsöverenskommelse från 10 april 2014 ska regionalfondens insatser ”bidra till att främja en effektivare energianvändning samt utveckling och användning av förnybar energi. Dessutom bidrar insatserna till att utveckla teknik för minskade utsläpp i alla led.”

Minskad segregation: Grön BoStad Stockholm har som mål att minska de växande skillnader relaterade till boende som finns i Stockholms län. Landstinget har i rapporten 2014:09 Segregationen i Stockholmsregionen kartlagt dessa skillnader. I denna studie av den geografiska boendesegregationen i Stockholms län ligger fokus på att bredda kunskapen om segregationen till att omfatta inte bara olika grupper av utlandsfödda utan även den segregation som kan relateras till skillnader i inkomst, arbete och utbildning.

Grön BoStad Stockholm arbetar i fyra sammanlänkade delprojekt

Projektets övergripande effektlogik